Faran över, upprepar; faran över!
Ja som sagt låg jag och Frida i luven på varandra igår. Mycket ovanligt när det gäller oss, men trots allt kanske oundvikligt när man lever så pass nära varandra. Skulle tippa på att det var vårt enda riktiga bråk sen vi var ungefär 13 år. Imorse gick samtalet ungefär följande;
Jag vaknar av att Frida kommer in i rummet
Frida: -Godmorgon........?
Tess: -Morrn... vad är klockan?
Frida: -Typ ett...
Tess: -Hehe, shit vad vi bråkade igår förresten.
Frida: -Haha, jag vet! Har gått hela morgonen och undrat om du skulle vara sur när du vaknade.
Tess: -Haha, det är jag inte. Vad var det egentligen vi bråkade om liksom?
Osämjan är alltså över och ro har lagt sig i vår lilla grupp. Jag tackar de högre makterna att jag har Frida i mitt liv, och att ingen av oss är särskilt långsint.
Gullisar va söta ni är <3
babes!!! vad fina ni är.
är övertygad om att ni tar hand om dublin ;)
Va skönt nu kan jag sova lugnt,låt alltid den stora sämjan lysa över er
